Den progressiva utställningen H55 ägde rum i Helsingborg sommaren 1955. I en tid då man trodde på framtiden – idéer, nya material och tekniker fanns att tillgå – ville industrin producera den goda, kvalitativa bruksvaran, en vara till för alla. Svensk Slöjdförening (idag Svensk Form) och Helsingborgs Stad var initiativtagare. Behov fanns att tillgodose. Några av tidens främsta konstnärer, formgivare och arkitekter utformade de, av allmänhet och press, uppmärksammade kollektionerna och inredningarna. Den strama, strömlinjeformade produktfloran kom snart att bilda en stil.

Idag är uttrycket ett annat – 50 år senare ser tillvaron annorlunda ut. Gränser har förflyttats, aktörerna har bytts ut och marknaden har förändrats vilket ställer helt andra villkor på dagens producenter och designer.

Våra behov är mer eller mindre tillgodosedda och hemmet betraktas kanske mer som en lyxvara. Samtidigt är intresset för just heminredning större än någonsin. Produktionsivern har ifrågasatts och diskuterats – tendenser man kanske bara anade i slutet av 50-talet. I olika cykler har vi sett reaktioner för och emot det modernistiska formspråk, som på H55 blev ett slags signum för den skandinaviska stilen.

Utställningen ALLRUM tar ett avstamp i H55 och den massproducerade vardagsvaran med exempel på några av de nyheter som visades då. Med dessa föremål som utgångspunkt görs en mindre kartläggning av dagens form-Sverige, dess designer och producenter.

I ett av bostadshusen som byggdes till H55, Skal och Kärna, ritat av Mårten
Larsson och Anders William Olsson, skapades inredningen av Lena Larsson. Här introducerades det livligt uppmärksammade ”allrummet” – en otvungen upplösning av rumsligheter -vardagsrum, umgänge och matdel blev ett, en radikal utveckling från det tidigare strikt uppdelade mat- och finrummet. Som en rumsavdelare fanns Klätterträdet att hänga saker på eller för barnen att klättra i. Här visades också Arne Jacobsens stol Myran för första gången. När man ser på dagens heminredning känns Lena Larssons tänkande kring rummens upplösning lika samtida och relevant.

I en inspirerande och lustfylld gestaltning kan man se 50-åriga formklassiker tillsammans med värdiga uppföljare från 2005.

I en separat del av utställningshallen kommer två formgivarskap med Skåne-anknytning att profileras; Katja Geiger(Katja of Sweden) och Bengt Orup, som båda deltog på H55. Ett tiotal plagg och skor av Katja Geiger, urvalda av Tonie Lewenhaupt, samt en samling av Bengt Orups glasproduktion för Johansfors Glasbruk kommer att visas. Glassamlingen är utlånad av Kulturmagasinet i Helsingborg. Utställningen kommer att visas i en paviljong ute på Parapeten, ritad av Carl-Axel Acking till H55.

Exempel ur ALLRUM:
Signe Persson-Melin, som fick sitt professionella genomslag på H55, är idag lika produktiv, i år 80 år gammal. Signes uppmärksammade kryddburkar från 1955 visas här tillsammans med hennes alldeles nytillverkade te-muggar för Svenskt Tenn. Stig Lindbergs välkända servis Spisa Ribb
och Hertha Bengtssons Blå Eld kontras av Höganäs Keramiks nya föremål av Margot Barolo, som premiärvisas i Allrum, samt Pia Törnells Convito för Rörstrand. Designgruppen Front specialtillverkar en mugg för utställningen. För övrigt deltar bl a Anna Kraitz, Thomas Bernstrand, Björn Dahlström, Sara Szyber, Olle Gyllang, Mattias Ståhlbom, Margarita Martiz och Konkret Form.

Utställningens grafiska form utförs av Beckmans Designhögskola, som en koppling till den berömda H55-profilen som 1955 skapades av grundaren och rektorn för Beckmans skola, Anders Beckman.

Kulturmagasinet i Helsingborg, under ledning av Karin Ohlsson, har generöst lånat ut H55-föremål till utställningen samt bidragit med sin sakkunnighet. En katalog, med texter av bl a Kerstin Wickman, Annica Kvint, Tonie Lewenhaupt kommer att produceras.