IITTALA GLASMUSEUM
9.6.2006-3.6.2007

Iittala glasfabrik grundades år 1881 i Kalvola, Iittala by, Egentliga Tavastland. I år firas glasfabrikens 125-årsjubileum och samtidigt hela Iittala Group, som Iittalas glasfabrik samt Notsjö och Humppila glasfabriker i dag hör till. Hela designföretaget, som i dag satsar kraftigt på internationalisering, anses ha fått sin början med glasfabriken.

Iittala glasmuseum, som grundades i anslutning till fabriken, satsar under jubileumsåret på glasserier vid utställningen Iittala 125 – glasserier genom tiderna. Utställningen i anslutning till fabrikens museum anknyter till utställningen Glaspärlor – Iittala 125 på Designmuseet i Helsingfors till den 10 september.

Iittala har under sin historia tillverkat några hundra olika glasserier av vilka drygt hälften kan ses i jubileumskavalkaden. Glasuppsättningarnas utveckling avspeglar förändringarna i livsstilen. En traditionell glasuppsättning kunde omfatta rentav 10 olika glasstorlekar av slipad blykristall. I vår minimalistiskt orienterade tid klarar vi oss med tre till fyra glasstorlekar.

Kontinentala modeller
De produkter som Iittala tillverkar i dag är självklart signerade av en formgivare. Men ända fram till 1950-talet bestod Ittalas glasuppsättningar nästan enbart av modeller som kopierats från Europa. Tidiga exempel på föremål av namngivna formgivare är de glas som tillverkades med hjälp av former signerade av skickliga formsmeder. Ett känt exempel är Iittalas Suurmiesglas från början av 1900-talet, vars former hade urgröpts av den i Sverige födda Alfred Gustafsson.

Flera modeller kom till fabriken med glasarbetare och formgivare. Olika slags dekoreringstekniker, såsom etsning och olika slipningar lanserades på Iittala av yrkesmän. Glasarbetarna flyttade från en fabrik till en annan.

Formgivaren träder in i bilden
De första formgivarna dök upp på littala, närmare sagt Karhula-Iittalas glasfabrik i Karhula, på 1930-talet. Göran Hongell (1902-1973) fick fast anställning som formgivare 1932. Aino Aalto vann andra priset i en formgivningstävling samma år, och 1936 formgav hennes make Alvar Aalto vasen, som blev ett vinnande
tävlingsarbete. Senare införlivades de här glasformgivarnas arbeten från 1930-talet med Iittalas produktion. Erkki Vesanto, som anställdes som formgivare på Iittala 1936, formgav också flera glasuppsättningar. Det nya uppsvinget efter stagnationen under krigsåren representeras av Göran Hongells, både tillverknings- och formmässigt moderna glasuppsättning Aarne från 1940-talet. Den tillverkas fortfarande. Aarne har varit särskilt populär i USA och Japan.

Det legendariska 50-talet
Den finländska formgivningens genombrott på 1950- och 60-talen påverkade också glasuppsättningarna. Ett nytt estetiskt synsätt och praktiska aspekter påverkade de finländska glasuppsättningarna samtidigt som man i de flesta andra länder ännu länge använde omfattande traditionella glasserviser. En modern, avskalad design ersatte slipad kristall. Glasuppsättningarnas utveckling avspeglar också de samhälleliga förändringarna, demokratiseringen och den finländska kvinnans förbättrade karriärmöjligheter utanför hemmet.

Av de stora mästarna inom finländsk design är det Tapio Wirkkala som har formgivit mest glasuppsättningar för Iittala. Han efterföljs av Timo Sarpaneva. Inspirerad av den traditionella dekorationstekniken med luftbubblor formgav Tapio Wirkkala i början av 50-talet glasuppsättningen Tapio, som fortfarande ingår i sortimentet. Sarpanevas i-linje från 1956 omfattade också dricksglas. Men idén var ny: glasen saknade fot och var större och färggrannare än traditionella 1956.

i-glas och isglas
I medlet av 1960-talet började Iittala använda en ny klar glasmassa, i-glas, som är kristallglas. Den gav ett helt nytt sken åt det så kallade isglaset som lanserades vid samma tid. Isglas formgavs av både Wirkkala och Sarpaneva; Festivo, Kekkerit, Senaattori, Paadar och Niva var stora framgångar på sin tid, Ultima Thule och Gaissa av Wirkkala ingår fortfarande i produktionen. Valto Kokko, chef för Iittalas visuella avdelning, har formgivit flera glasuppsättningar sedan 1970-talet.

Mot dagens Iittala
De före detta konkurrenterna Iittala och Notsjö, inklusive Humppila, fick en gemensam ägare 1988. Sedan dess har det inte funnits någon klar indelning av glasuppsättningarnas tillverkningsort. Även Notsjös glasuppsättningar, med undantag av Kerttu Nurminens Mondo, tillverkas i dag huvudsakligen i Iittala. När den automatiska presslinjen flyttades från Notsjö till Iittala på 1990-talet fick fabriken också ta över tillverkningen av glaset som formgavs av Kaj Franck på 1950-talet och som i dag är känt under namnet Kartio. En cirkel hade slutits: Franck inledde sin glaskarriär på Iittala samtidigt som Tapio Wirkkala år 1946. Det är inte någon slump att Franck just inte formgav glas med fot – det passade inte riktigt hans demokratiska tänkande.

Internationella formgivare för internationella glasuppsättningar
Dagens serier med några glas avspeglar en högklassig men avslappnad livsstil, där även föremålen förväntas anpassa sig till föränderliga behov. Iittala satsar på internationell tillväxt. Direkt kontakt med marknadens behov förmedlas av utländska formgivare, som t.ex. schweizisk-argentinaren Alfredo Häberli. Hans imponerande men renlinjiga Essence är en servis för människor på alla kontinenter.

Äldst av alla
Förutom de egentliga glasuppsättningarna omfattar jubileumsutställningen på Iittalamuseet också det äldsta glas som tillverkats av Iittala, det så kladdade Toorikon Mantaglaset samt pressade glas i serien Suurmies som är eftertraktade bland samlare. En målsättning för utställningen är att erbjuda besökarna upptäckarglädje genom att göra det möjligt för dem att placera släktens glasföremål i deras historiska sammanhang.

Iittala glasmuseum är i dag en del av Designmuseet i Helsingfors där jubileumsutställningen Glaspärlor – Iittala 125 ordnas i sommar.

Jubileum för finländskt glas – Iittala 125
I anslutning till 125-årsutställningarna utger Designmuseet en heltäckande historik över Iittala: ”Suomalaisen lasin juhlaa – Iittala 125” (Jubileum för finländskt glas – Iittala 125). Verket är en upptäcktsfärd till de kända och mer okända glasskatterna i finländska hem. Den digert illustrerade boken på 272 sidor utkommer i juni 2006 på finska och engelska. Den finska upplagans ISBN är 952-9878-46-x, den engelskas ISBN 952-9878-47-8.

Iittala glasmuseum håller öppet
i maj-augusti varje dag kl. 10-17, midsommaraftonen 23.6. kl.10 – 17, midsommardagen 24.6. kl.12 – 17.
i september-april lö-sö kl. 10-17. Förfrågningar tfn 0204 39 6230

Iittala 125 - lasistot kautta aikojen
Timo Sarpaneva, Pisaranrengas, 1963, photo Iittalan lasimuseo


Iittala 125 - lasistot kautta aikojen
Alfredo Häberli, Senta, 2003, photo Iittala Group


Iittala 125 - lasistot kautta aikojen
Valto Kokko, New York, 1986, photo Iittalan lasimuseo


Iittala 125 - lasistot kautta aikojen
Mikko Karppanen, Fiore, 1985, photo Iittalan lasimuseo


Iittala 125 - lasistot kautta aikojen
Jorma Vennola, Kaveri, 1979, kuva Iittalan lasimuseo


Iittala 125 - lasistot kautta aikojen
Tapio Wirkkala, Tapio, 1954, photo Rauno Träskelin


Iittala 125 - lasistot kautta aikojen
Göran Hongell, Aarne, 1948, photo Bruce White,
The Bard Graduate Center, New York


Iittala 125 -lasistot kautta aikojen
Erkki Vesanto, snapsilasi Miljoonalasi, 1946, photo Aimo Hyvärinen

 

IITTALA GLASMUSEUM. Iittala glascenter. 14500 Iittala