bruno is back


		Det bekväma sittandet är en "konst", vilket det icke bör vara. Istället bör tillverkningen av sittmöbler ske med sådan "konst" att sittandet i dem icke blir någon "konst". Bruno Mathsson
Kära tittare, detta är en introduktion till den nya filmen BRUNO IS BACK som regissör Jesper Wachtmeister och jag just har blivit klara med och som kommer att visas på Sveriges television med första visning fredagen den 19 januari kl. 20.00 år 2001. Filmen handlar om Bruno Mathsson. En möbelskapare och glashusarkitekt från Värnamo i Småland.

För några år sedan arbetade jag med en TV-serie om den europeiska formgivningens historia - "Människans rum och ting" - med porträtt av möbelarkitekter som Hans Wegner och Mogens Koch, Mies van der Rohe och Eliel Saarinen, Alvar Aalto och Frank Lloyd Wright för att bara nämna några ur den skara som haft betydelse för modernismens form och boende. Bruno Mathsson hann jag aldrig fånga upp. Han avled någon månad före planerad inspelning. Nu återkommer jag med ett entimmesprogram med fokus på Bruno Mathsson och alla hans möbler och hus.
Bruno Mathsson tillhör min ungdoms hjältar i hembygdens Värnamo: en möbelkonstnär som experimenterade och undersökte sittandets konst, som byggde hus i glas och konstruerade de skiraste trämöbler, som cyklade på Värnamos gator solbrun mitt i vintern och som alltid arbetade för att hitta lösningar i funktionalismens anda - detta i ett Småland som dignade under en möbeltillverkning av stilmöbler och tunga stoppade fåtöljer i trygg tradition.
		"Bruno Mathsson, min herre. Från en utgångspunkt mitt i djupaste Småland har Ni erövrat världen". Det är H55 utställning i Helsingborg. Svenska Slöjdföreningen har årsmöte en varm junidag 1955 då Slöjdföreningens ordförande Gotthard Johansson uttalar dessa underbara ord, som får en småländska som jag att få hjärtklappning. Det är ju så: Värnamo är djupaste Småland. Med skogar och myrar, torvmossor, ljusa gläntor, små bergssluttningar och ännu idag smala grusvägar här och var. En å, Lagan, korsande häradsvägar, vattenfall som ger möjlighet till att anlägga sågverk och elektricitetsverk, snickerifabriker och smedjor. I korsningen en marknadsplats kvarter med låga trähus (en gång).
Med järnvägen kom framtidstro och stenlagda gator och förbindelse med stora städer som Göteborg, Jönköping och Stockholm. Men det viktigaste av allt var ju länge råvaran som lämnades från marken och de stora skogarna och från hela den vida jordbruksbygden som kanske inte var så rik men stabil. Per och Kersti. Lantbrukare och hantverkare. Fabrikörer och fabriksarbetare. Sparsamhet och en egen tilltro på egen förmåga. Men inte en särskild benägenhet för tro på överhet. De många frikyrkorna i och omkring Värnamo berättar om en viss misstänksamhet till statskyrkan Och till styret i huvudstaden var man avvaktande. Bruno Mathsson är ett underbart exempel på en konstnär som förstår att ta tillvara den lilla stadens lugna lunk, de gamla museernas samlingar av former från andra kulturer, sin familjs ärvda tradition i konsten att handskas med trä av alla de slag och den moderna världens forsande idéer. Bruno Mathsson är i högsta grad aktuell i vår tid - inte bara för sina tidlösa möbler och experimentella hus - utan även som förebild för den unga generation formgivare som idag är beredd att förvalta arvet efter honom. I en tid när svensk design återigen är ett honnörsord och kreativ företagsanda uppmärksammas, har jag känt att det är angeläget att lyfta fram Bruno Mathsson som en säregen person och föregångare i den ljusa modernismens anda. Katarina Dunér

Bruno Mathsson är framförallt känd för sina ljusa, skulpturala möbler som med sitt naturträ fö knippas med och delvis definierar den nordiska minimalismen. Jag har velat bredda synen på honom och föra in honom i ett mer funktionalistiskt sammanhang, där han som industrialist, affärsman och innovatör har erövrat världen med sina inbjudande möbler. För att ge ett vidare perspektiv på Bruno Mathssons verksamhet som formgivare har vi satt in honom i ett nordiskt och internationellt sammanhang med möbelskapare och arkitekter som Piet Hein, Alvar Aalto, Marcel Breuer, Le Corbusier och Frank Lloyd Wright.
Den nära verkligheten med den lilla stadens minnesgoda bekanta och vänner kommer att ta en central plats i vår film liksom skildringen av hans båda bostäder vid Vidöstern och på Hallandskusten, hans många glashus och alla möbelprojekt. Vi har filmat i Värnamo och trakten runt omkring för att fånga upp platsens ande - de vidsträckta mossarna, vattenflöden och möbelverkstäder, den leende naturen som ett engelskt landskap och de mörka granskogarna - Bruno Mathssons hembygd sedan generationer tillbaka. Här har gammal strävsamhet och tillvaratagande av allt vad jorden kan ge förenats med en innovativ företagaranda som idag har utmynnat i begrepp som "gnosjö-andan". Dessa filmtagningar har kompletterats med dokumentärfilmer från såväl svenska som internationella arkiv. Dokumentationen i film och foto interfolieras med animationer av några av Bruno Mathssons verk för att ge liv åt en skapande process. Jesper Wachtmeister

		Bruno Mathsson föddes till snickare. Fadern, Karl Mathsson, var snickarmästare i fjärde generationen. Det var naturligt att Bruno skulle följa i faderns fotspår men för den unge Bruno var detta inte tillräckligt. Han fascinerades tidigt av möjligheterna som fanns i att utveckla möblernas form och funktion i symbios med hög träteknik och fångades tidigt av funktionalismens idéer. 1936, höll han sin första separatutställning på Röhsska Konstslöjdmuseet i Göteborg. Bruno Mathsson fick sitt internationella genombrott som möbelformgivare vid världsutställningen i Paris år 1937 där hans möbler väckte entusiasm och beundran.
Han kom härefter att efterfrågas över hela världen och blev representerad på Museum of Modern Art, då detta invigdes 1939. I allt vad han företog sig lyckades han förena formskönhet med genomtänkt funktion. Även hans glashus präglas av just det enkla, vackra och funktionella. Ljuset och lättheten i förening med ett sinnrikt uttänkt värmesystem och välisolerade treglasfönster utgör husens egenart. Sverige betydde naturligtvis mycket för Bruno Mathsson. Här hade han sina rötter. Men i realiteten var emellertid Bruno Mathsson en stor internationalist. När han på 1970-talet återvände till USA och New York skrev den stora ansedda tidningen New York Times i en rubrik "BRUNO IS BACK". Han hade blivit Bruno med hela den amerikanska publiken. Det unika med Bruno Mathssons möbler är att de framstår som evigt unga. Ewa Kron

Kort biografi 1907 Bruno Mathsson föds den 13 januari 1907. 1929 Bruno Mathsson får ett stipendium på trettio kronor från hantverksföreningen i Värnamo för att besöka Stockholmsutställningen 1930. 1931 Prövar första gången sina teorier om hängande sadelgjordmatta med stolen "Gräshoppan", början till självständigt skapande. 1932 Kartlägger vinklar i förhållande till sits- och rygglutning vid olika sittlägen. Han kallar det "sittandets mekanik". 1933 Arbetsstolen "Eva". 1936 Den första separatutställningen på Röhsska Slöjdmuseet i Göteborg. 1937 Internationellt genombrott vid världsutställningen i Paris. 1939 Hans möbler representeras vid invigningen av Museum of Modern Art i New York. 30-40-tal Are Waerlands ideal. BM byggde thermosäng. Iklädd flygarhuva av fallskärmssiden med öronskydd sov han i denna säng utomhus tidvis från maj till november. 1942 Träffar Karin Swärd, Göteborg, som snart ska bli fru Mathsson. 1943 Studerar japansk traditionell trähusarkitektur. 1944 Läser Bruno Tauts "House and people of Japan", vill ta in uterummet med glasade ytor och introducera golvvärme som ersättning för radiatorer. Liggstolen Pernilla. 1948 Inspirationsresa till USA. Träffar flera av tidens ledande arkitekter, bland andra Walter Gropius och Frank Lloyd Wright genom Edgar Kaufman på Museum of Modern Art. 1949 Presenterar för Svenska Trähus, en av de största på prefabricerade hus, sin idé om "Mathsson-hus" med låg materialåtgång med tanke på den brist på byggnadsmaterial som rådde i efterkrigstidens Europa. 1950 Ritar och uppför sitt första av cirka 50 stycken glashus. 1951 Arthur Hald skriver i tidskriften FORM: "Bruno Mathsson är som en kapplöpningshäst. Han springer av iver att få fram sina nya idéer, att få experimentera och skaffa sig ekonomisk och praktisk erfarenhet. Man kan ej undgå att smittas av hans entusiasm. Världen väntar alltid på något nytt från Värnamo." 1952 "Årets hus" utställt på Forum i Köpenhamn. Uppförde radhus, daghem, skolor och en utställningshall för Kosta glasbruk. 1954 Uppför ett glashus i Kungsör, numera bebott av familjen Torbjörn Lenskog. 1955 Tilldelas Gregor Paulsson-statyetten av Svenska slöjdföreningen på H55- utställningen i Helsingborg. 1957 Ställer ut på den internationella arkitekturutställningen Interbau i Berlin. 1958 Utställning av möbler på Nationalmuseum. 1959 Börjar bygga sitt sommarhus i Frösakull på Hallandskusten som en sammanfattning av de erfarenheter han fått av glashusbyggande under 50-talet. 1964 Superellipsbordet i samarbete med poeten och matematikern Piet Hein. 1966 Erhåller Prins Eugens guldmedalj. Den första metallmöbeln - "Jetson". 1967 Utnämnd till Riddare av Kungliga Vasaorden. 1969 Formger möbler till andra än egen produktion, bl.a. "Karin". 1974 Mottar Nordiska konsthantverks- och designpriset. 1978 Medlemskap i The Royal Society of Art, London. 1981 Av regeringen tilldelad Professors namn. 1982 Dataterminalbord och konferensbord "Kuggen" med så kallade maghål. 1988 Bruno Mathsson avlider den 17 august

Medarbetare i filmen om Bruno Mathsson Katarina Dunér TV producent och under tjugofem år anställd vid kulturredaktionen på Sveriges television. Flera prisbelönta produktioner. Svenska Arkitekters hederspris, Svenska akademiens pris för konstnärigt medveten television, Stora:s kulturpris, Olle Engqvistsmedaljen mm. Senast gjorda TV-produktioner: Drömmen om staden, sex program om hus och städer i Europa. Svenska hus, sex program om landsbygdens arkitektur. Människans rum och ting, fyra program om den europeiska formgivningens historia. Människans lustgårdar, fyra program om den europeiska trädgårdskonstens historia. Människans boningar, fyra program om den nordiska arkitekturens historia. Ewa Kron är konsthistoriker och sedan flera år anställd vid den konstvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Ewa Kron har ingått i redaktionsarbetet kring filmen tillsammans med Katarina Dunér, Fredrik Martin och Jesper Wachtmeister. Gunnar Källström Mångårig anställning som filmfotograf vid Sveriges television. Även stillbildsfotograf. Ett stort antal prisbelönta produktioner såväl i Sverige som utomlands och vidare utmärkelser som Årets Bästa Fotograf, Prix Futura, Prix Italia med flera. Jesper Wachtmeister Regissör och filmklippare utbildad vid California Institute of the Arts. Har regisserat och filmat ett antal kort- och dokumentärfilmer. Flera utmärkelser bland annat bästa film vid Chicago International Film Festival, Ann Arbor Film Festival Michigan. Sedan sex år anställd regissör och producent vid filmbolaget Martin & Co där han nyligen gjorde den uppmärksammade dokumentärfilmen "102 år i hjärtat av Europa - ett porträtt av Ernst Jünger" som har visats på de större nordiska TV-kanalerna och på ett flertal festivaler världen över. BRUNO IS BACK är producerad av Martin & Co Filmproduktion. Katarina Dunér, Ewa Kron, Fredrik Martin och Jesper Wachtmeister bildar tillsammans den fyrklöver som leder, initierar och verkställer kulturprojekt inom arkitektur och design. Till oss har vi knutit några av landets bästa filmare och producenter. Martin & Co dokumentärfilm är en del av Martin & Co filmproduktion, en grupp företag som förutom dokumentärer producerar reklamfilm och kortfilm. Martin & Co har inspelningsstudio, redigering och kontor i centrala Stockholm. Företagen, som ägs av regissören Fredrik Martin har ett flertal fast anställda regissörer och producenter och sysselsätter dessutom en mängd personer på frilans- och projektbasis. Martin & Co filmproduktion är ett av Sveriges ledande produktionsbolag med en mängd internationella utmärkelser på meritlistan. Regi Jesper Wachtmeister Foto Gunnar Källström Specialkomponerad musik Thomas Lindahl Grafik Katerina Mistal Klippning Jesper Wachtmeister Animation Katerina Mistal, Jesper Wachtmeister och Mikael Stafström Ljud Erik Näsman Ljudbearbetning Plop, Mats Blomberg och Fredrik Sundberg Elektriker Håkan Hall Online sto.pp, Karry Ortmark Scanner SVT, Anders Rundqvist I redaktionen Katarina Dunér, Ewa Kron, Fredrik Martin och Jesper Wachtmeister Ekonomi Ann Karlsson Produktionsassistent Linda Hambäck Idé och produktion Katarina Dunér Tack till följande personer och institutioner som gjort denna film möjlig: Ett speciellt tack till Ingrid Böhn-Jullander som genom sin bok "Bruno Mathsson, möbelkonstnären, glashusarkitekten, människan" (Lund 1992), givit oss ett inspirerande och vetenskapligt trovärdigt underlag till vårt filmarbete. Historiska sällskapet GAMLA WERNAMO och Lasse Åberg, som låtit oss låna fotografier och filmer ur sin rika samling Stiftelsen Karin och Bruno Mathsson fond som i likhet med Länsstyrelsen i Jönköpings län och Värnamo kommun försett oss med skälig ekonomi Kulturförvaltningen i Värnamo och Bitte Wengert som bidragit till research Mäster Olofs fotoateljé, Värnamo, Karl-Olof Nilsson, som ställt sitt kunnande, sin fotoateljé och sin fotografisamling till vår disposition Bröderna Smedberg, Rydaholm och Ljungsåsa möbelindustri, Lammhult i vilkas fabriker vi filmade Tage Jochnick och Sven Lund och Henry Thelander samt Karl-Erik Johnsson som alla generöst delat med sig av sina kunskaper om och sina intryck av Bruno Mathsson Håkan Sjöman som låtit oss taga del av sina intervjuer med Karin Mathsson Sveriges Radio, Jönköping och Karin Malmsten, som generöst ställde sina radiointervjuer med Bruno Mathsson till vårt förfogande Majsy och Åke Rydberg som öppnade sitt hem för filmning Torbjörn Lenskog som bjöd både på sitt Bruno Mathsson-hus i Kungsör och på sin unika samling av modernismens möbler Torsten Ekberg, som läste psalmen "Verka tills natten kommer" Yvonne, Bo och Dan Thelander som på olika sätt varit behjälpliga med research och filmning Dag Widman som givit värdefulla råd i slutredigeringen samt till Folkets Hus och Parkers filmarkiv, Stockholm, som har ställt filmen "Vändkorset" till vårt förfogande Chronos Film Archiv, Vladimir Schilzow Filmarkivet Danmarks Radio, Charlotte Gry Madsen, Köpenhamn Filmarkivet vid Sveriges Television, Maria Bergenman, Stockholm Bruno Widéns fotoarkiv, Kungsör Dr Ulf Gärtners fotoarkiv, Värnamo


För vidare frågor vänligen kontakta: Fredrik Martin, Martin & Co Filmproduktion AB Östermalmsgatan 95, 114 59 Stockholm E-post: fmartin@telia.com Mobil: +46(0)70-523 50 36