Utställningsperiod
27 januari - 3 maj, 2009

Porträtt av arkitekt Sverre Fehn. Foto: Stina Glømmi.

Intuition - reflektion - konstruktion

Sverre Fehn (1924-2009) var Norges mest betydande arkitekt. Han har genom åren mottagit en rad priser för sina arbeten. 1997 fick han Pritzker-priset, ”arkitekturens Nobelpris”, den högsta utmärkelsen en arkitekt kan få, samma år erhöll han det tyska priset Heinrich Tessenow medaljen i guld.

Kronan på Sverre Fehns karriär är två utmärkta byggnader i Olso; Gyldendals förlagshus, som öppnade i december 2007 och Nasjonalmuseet – Arkitektur som invigdes i mars förra året.

För 50 år sedan uppmärksammandes den unge arkitekten Sverre Fehn internationellt för Norges paviljong till världsutställningen i Bryssel. Han har sedan dess ritat omkring 100 projekt, såväl små som stora. Bland hans främsta arbeten framstår tre utställningspaviljonger: Norges paviljong i Bryssel, den nordiska paviljongen i biennalparken i Venedig och paviljongen för tillfälliga utställningar i Nasjonalmuseet – Arkitektur i Oslo. Då han själv besökte den sistnämnda efter färdigställandet utbrast han: ”Detta må då vara något av det vackraste jag ritat”.
Norges paviljong till värlsdutställningen i Bryssel 1958

De senaste åren har Sverre Fehn åstadkommit unika avtryck i det norska landskapet med museibyggnaden till det norska Glaciärmuseet i Fjaerland, 1991, Aukrustcentret i Alvdal, 1996 och Ivar Åasen tunet i Ørsta från år 2000.


Norges paviljong i Bryssel 1958. Foto: Haine, Sverre Fehns arkiv

Men Sverre Fehns musei- och utställningsarkitektur grundlades redan 20 år tidigare i Hedmarksmuseet på Domkyrkoudden i Hamar. Nasjonalmuseet – Arkitektur på Bankplassen i Kvadraturen i Oslo kommer att avsluta denna rad av museibyggnader ritade av Sverre Fehn. Utställningspaviljongen är en vidareutveckling av paviljongerna från Bryssel och Venedig och ombyggnaden av Grosch’s bankbyggnad en utveckling av idéer utvecklade till Preus fotomuseum i Horten.

Fehns poetiska arkitektur karaktäriseras av ett starkt engagemang, en fingertoppskänsla för material och detaljer samt genomtänkt användning och vidareutveckling av arkitektoniska motiv. Sverre Fehns förhållningssätt till både om- och tillbyggnader av äldre hus, liksom hans iscensättningar av utställningar med äldre föremål, kan summeras i hans kanske mest kända citat: ”Springer man efter historien kommer man aldrig att nå den igen – endast genom att manifestera nuet kan man få historien att tala.”

Fehn har också gjort en betydande insats som professor vid Arkitekthögskolan i Oslo och hans förhållningssätt har influerat yngre generationer av norska arkitekter.


Norges Glaciärmuseum, Fjærland, 1991. Foto: Juri Havran


Nasjonalmuseet – Arkitektur, öppnades officiellt med en utställning som visade Sverre Fehns arbeten, nu visas den i Stockholm. Det är första gången hans arbeten presenteras i en stor utställning för svensk publik. Förhoppningen är att besökaren ska få en rik upplevelse och inblick i en stor arkitekts produktion. Utställningen är en hyllning till arkitekten Sverre Fehn. Han har själv deltagit i urvalet av de projekt som visas i utställningen. Sammanlagt presenteras ett 30-tal arbeten genom teckningar, texter, fotografier, modeller, 3D-visualiseringar och filmer. Ungefär 2/3 av projekten har blivit uppförda medan resten stannat på ritbordet.


Bankplassen 3, Ulltveit-Moe paviljongen. Foto: Børre Høstland, Nasjonalmuseet.

Fehn valdes 1991 in som hedersledamot i den svenska Konstakademin. Ett av hans viktigaste villaprojekt som också visas i utställningen, finns uppfört i Sverige: Villa Norrköping, byggd mellan 1963-64. Uppgiften var att rita en vision för en modern familjebostad i Norden.

 


Arkitekturmuseet, The Swedish Museum of Architecture
Skeppsholmen, Stockholm