Lamino är 1900-talets svenska möbel. Den bekväma fårskinnsfåtöljen, skapad för drygt 40 år sedan av Yngve Ekström, blev en överlägsen vinnare när Sköna hems läsare gjorde sitt val.

Av Dan Gordan. Foto Lena Koller.


SKÖN FÖR RYGGEN

en sittkurva för hela kroppen, lätt att ställa fram och flytta undan, vacker i formen - omdömena om Lamino talar sitt eget språk. Bekväm och elegant väcker den också minnen: Det var i fårskinnsfåtöljen man satt uppkrupen i ett vuxenknä och lyssnade på sagor, det var den som flyttade med till första egna boet, som alltid stått på önskelistan, som tålt ögats slitage...

Omröstningen bland Sköna hems läsare har pågått sedan i våras och väckt stort gensvar. Mängder av förslag har strömmat in till redaktionen men ingen möbel fick så många röster som den skiktlimmade favoriten, en fåtölj som har ett eget kapitel i svensk formhistoria.
Ända sedan fåtöljen fick sin slutgiltiga form 1956 har Lamino varit ryggraden för möbelfabriken Swedese, och runt 150000 fåtöljer har man producerat över åren i den lilla fabriken i småländska Vaggeryd. De två senaste åren har desutom varit absoluta toppår; intresset fr 50-talets inredningsstil och formvärld har ju vuxit stort de senaste åren.

Yngve Ekström var den självlärde snickaren, bildhuggaren och möbelformgivaren. Som tecknade, målade, skulpterade och fotograferade, och som var en skapande själ fram till sin död 1988. En kreativ smålänning i samma anda som Bruno Mathsson, en möbelskapare vars formspråk han också påverkades mycket av. Vid sidan om Lamino och alla syskon - Laminett, Lamello, Melano med flera - ritade Yngve Ekström även möbler åt andra företag.

På besök i fabriken träffar jag brodern Jerker, en vital 88-åring som gärna tar en promenad till företaget han och Yngve startade direkt efter kriget. Han berättar om genombrottsåret 1953 när Lena Larsson bjöd in Yngve till nk-bo och hur man när det blev dags för internationell lansering la till ett förkortat Sweden till ursprungsnamnet Ese, efter de tre grundarna Ekström, Sjökvist, Ekström.

Skiktlimning av laminat blev fabrikens specialisering och Laminos föregångare, Kurva, tog form. För att kunna skeppa den billigt till USA arbetade man fram en knockdown-konstruktion som man
hållit fast vid genom åren; ännu i dag skruvar kunden i de fyra skruvar som fäster sitsen vid benen. Jerker ersatte dock snart skruven med en mutter i sargen och en skruv i benstället, som dras fast med sexkantsnyckel. En uppfinning som inte bara gjorde hopsättningen lättare och möbeln starkare, utan som också snart möjliggjorde framgången för världens största möbelhus. Men något patent tog han aldrig, Jerker.

Yngve Ekström vid en av de många furumöbler han skapade vid 60-talets mitt.

 

På fabriken i Vaggeryd sker hela tillverkningen, från hoplimning och pressning av det svarvade faneret till bearbetning och ytbehandling. Samt tapetsering och sömnad med fårskinn från Australien och Nya Zeeland, kohud, mocka och alla sorters tyger.

Lamino blev tidigt en gränsöverskridare. Älskad läsfåtölj i hemmet och på chefsrummet, väntrumsmöbel, äldreboendefavorit och önskepresent till bröllop och 50-årsdagar. Med sina elegant utformade armstöd visade den släktskap med Finn Juhls möbler, men även om fåtöljen visar tydlig påverkan av Bruno Mathsson och danska 40-talister har Lamino alltid bedömts som en självständig figur och en oomtvistad klassiker i modern svensk möbelkonst.


Yngve Ekström var en funktionalist i det organiska 50-talet. När han 1968 sammanfattade sin möbelsyn tyckte han att "beskäftigheter som ser girlanger eller fyrkanter i kålhuvuden, vilka egentligen bara är kålhuvuden" bara var irriterande. "Frågan gäller vad saker och ting är, inte vad de föreställer."

För nye vd:n Kenneth Johansson gäller det att visa att Lamino är lika modern nu som då, med nya träslag och klädslar för dagens unga publik. Försök att hitta värdiga efterträdare pågår också. Budskapet som ligger på ett antal formgivares bord är: Rita en ny Lamino, som inte ser ut som Lamino!

Vi får se hur det går. Yngve Ekströms sittkurva från 1956 är i alla händelser inte bara seklets svenska möbel, den kommer också att följa oss in i det nya millenniet.

Artikel från Sköna Hem - december 1999.