sven lundhs öga av jan åman

13.
Jag bläddrar genom ett produkthäfte från Källemo. Först tycker jag att det bekräftar det jag tänkt skriva, att det inte finns något annat än Sven Lundhs öga som för samman dessa olika objekt och kreatörer. Men, så tittar jag en gång till och då börjar det hända något. Kandell, Bohlin, Theselius, Chambert, Wretman, Sandell: de spelar alla med ett arv, med en historia. Det är ingen slump att Sven Lundh valt att nyproducera några av Gunnar Asplunds möbler. Och det är ingen slump att de får ett nytt liv när de placeras tillsammans med de andra sakerna som Sven Lundh valt att ta fram. Asplund blir plötsligt en historisk bild av sig själv. Hos Theselius möts flygplan och bilar med cigarrer och salonger. Hos Bohlin möts raka funkislinjer med Carl Larsson och sentimentalitet. Det finns inget yttre som binder dessa objekt samman. Men det finns ett inre. Och detta inre är Sven Lundhs inre.

14.