sven lundhs öga av jan åman

12.
Mats Theselius har någon gång skrivit om moderna rakapparater i plast, att de inte går att förstå sig på eftersom man inte ser några fogar, därför känns de "som tappade från himlen". Det skulle lika gärna kunna vara en kommentar av Sven Lundh. I ett samhälle som så till den milda grad litar till produktutveckling, finish och form måste konsten - det som förmår överraska vår blick - stå för något annat. När Haupt på sitt 1700-tal snickrade och snidade sig rakt in i sin samtid fanns det varken maskiner eller datorer som kunde skapa perfektion bortom händer och hyvel. Kandells ohyvlade plank, Bohlins enkla former och material för oss in i vår egen samtid - de representerar ett stycke liv mitt ibland det alltför sammanfogade. De är förfinade för att de skalar bort allt prål och allt utanpåverk. Kvar är en gest, men också ett stycke liv.

13.