Press & PR februari 1998 / M. Artéus
Orrefors – 100 år av nyskapande

Orrefors Gallery 100

Under 1998 kommer Orrefors att fira sitt 100-årsjubileum med rader av olika evenemang. Jubileumsutställningar av såväl det historiska som det moderna glaset i gallerier, varuhus och på museer i Sverige och utomlands kommer att visas fram vid olika specialarrangemang och vernissager.

Som en höjdpunkt i firandet presenterar Orrefors tjugofem kollektioner nyskapande konstglas – GALLERY 100 – där varje konstnär bidragit med tre specialsignerade bitar vardera. Detta är brukets fjärde Gallerykollektion genom tiderna. Medverkande konstnärer 1998 är Lena Bergström, Lars Hellsten, Jan Johansson, Helén Krantz, Erika Lagerbielke, Anne Nilsson, Martti Rytkönen samt Per B. Sundberg.

Gallery 100 kommer att visas i New York, Los Angeles-Costa Mesa, Kansas City, Mexico City, Sao Paolo, Sydney, Wellington, Tokyo, Rom, Milano, Zurich, Nürnberg, Frankfurt, Düsseldorf, Den Haag och Eefde, Holland, Köpenhamn, Oslo och givetvis i Sverige med premiär på NK den 25 februari i Stockholm. Fem ytterligare kollektioner lanseras i Sverige. En kollektion tillhör Orrefors Bruksarkiv. Denna arkivkollektion kommer att finnas tillgänglig vid olika museiutställningar, samt vid sommarutställningen i Orrefors Utställningshall.

Tom Hedqvist, designchef:

- Orrefors konstglas under jubileumsåret heter Gallery 100. En helt fri kollektion skapad av åtta formgivare i intimt samarbete med mästare och skickliga hantverkare. Gallery 100 består av 25 föremål. Vart och ett i en upplaga om 25 exemplar. Vart och ett speciellt signerat och numrerat.

Att få visa det finaste vi kan skapa. Att få bjuda på det allra bästa. I obegränsad såväl som i starkt begränsad upplaga. Se där vår stolta hyllning till 100-årsjubilaren.

Orrefors historia och samlade kunskap är en fantastisk möjlighet och något som tillåter oss att se framåt. Orrefors har en unik historia, som dessutom är sann, och har haft en lång rad förnämliga formgivare under årens lopp. Det är viktigt att kunna den historien när man blickar framåt. Då är det lättare att ta ytterligare ett steg.

LENA BERGSTRÖM (f. 1961)
Fatet, Stora Vasen, Lilla Vasen

Både förr och idag har man på Orrefors klarat av att göra de högsta, svåraste och tunnaste formerna. I min Gallery 100-kollektion ville jag ta tillfället i akt att använda delar av detta kunnande.

Fatet, Stora Vasen och Lilla Vasen - lugna former med olivslipad baselegans som huvudtema. Dom inbjuder till att ta på och känna den laddning av energi som lugnat sig i formen. Cremefärgen förhöjer kontrasten i de matta och blanka vaserna som är stadigt verkliga, medan fatet utstrålar tung flödighet.

Jag kallar dem Fatet, Stora Vasen och Lilla Vasen, för jag tycker inte namnet ska vara viktigare än själva pjäsen.

LARS HELLSTEN (f. 1933)
Kung Hav, Kung Vind, Kungarnas Lunch

Glaset har en egen kraft som jag utnyttjar och tar vara på. Det är alltid en utmaning att jobba med glas. Man blir aldrig trött på det. Det kommer perioder när jag tycker att nu har jag testat allt, men det finns alltid något nytt att pröva.

Till Gallery-kollektionen har jag skapat Kung Vind, Kung Hav och Kungarnas lunch. Det halvsmälta mönstret på undersidan uppstår genom att glaset får falla fritt ner från vannan. Ju större fallhöjd, desto vildare mönster och desto fler luftbubblor fångas upp av den flytande kristallen. Slumpen styr resultatet.

Jag ser mig som konstnär eller kreatör. Men jag är oerhört beroende av hantverkarna. Jag skulle aldrig kunna göra det de gör. Man kan likna mig vid en dirigent - jag kan inte spela förstafiol, men jag vet vilken klang den ska ha.

JAN JOHANSSON (f. 1942)
Isa, Ira, Abina. Vila

Jag arbetar oftast i klarglas, gärna kombinerat med marmor, granit och diabas. Motsatsförhållandet mellan den solida stenen och det klara glaset intresserar mig. En paradox är att sten som smälts ned blir till glas… Kombinationen passar väldigt bra ihop. Gallery-skulpturen Vila är ett utmärkt exempel på denna stil, där skulpturen bildar ett litet slutet rum av kristall.

Det är viktigt att komma ihåg sin historia och inte bara experimentera med nya tekniker. Därför har jag skapat vaserna Isa, Ira och Abina i den klassiska ariel-tekniken. Tre enkla vaser i grönt, blått och bärnsten med karaktäristiska luftbubblor fångade inuti ett tjockt lager av glas.

HELÉN KRANTZ (f. 1953)
Labyrint Grön, Labyrint Blå, Labyrint Svart

Jag älskar att arbeta med graaltekniken - det är spontant, rytmiskt och direkt. I de tre vaserna kan betraktaren upptäcka olika figurer, som i en labyrint. Det är väldigt roligt att se saker från ett annat håll än det uppenbara.

Först arbetade jag nästan bara med konstglas. När jag väl började göra bruksglas märkte jag hur roligt det var. Det är ju egentligen mycket svårare. Den största utmaningen ligger där. Jag tycker om att vara i gränslandet till det omöjliga, det är där saker händer. Jag har svårt att bara modifiera det som redan finns. När någon säger till mig att det inte går, då blir jag envis och ska bevisa motsatsen.

ERIKA LAGERBIELKE (f. 1960)
Ocean, Orbit, Morph

Tre skupturer - halvklot med snittytan uppåt och i mitten en blå fördjupning för ljusinsläppets skull. Ytan, halvklotets snittyta, är bred men inte flat. Snittets taktila utformning är respektive skulpturs berättelse, berättelsen om pågåendet.

Orbit, omloppsbanan. Livet som pågår, bryts av men fortsätter och fortsätter.

Ocean, vågornas eviga rytm. Morph, morphologi är läran om form. Här gestaltas en forms långsamma växande in i nästa form, nästa fas.

ANNE NILSSON (f. 1953)
Mermaid, Blue Sea, White Sea

Inspirationen satte igång i sliperiet, det var där jag fick impulser till hur jag skulle jobba vidare. Min kollektion präglas av respekt för Orrefors 100 år och representerar någon sorts ödmjukhet och stolthet.

Jag vill inte kalla mig själv för konstnär, utan föredrar formgivare. Jag trivs bäst med bruksföremål. Det är väldigt, väldigt roligt att jobba med produktion ... att vara nyttig. Jag älskar att göra glas för många. Sen får andra bedöma om det är konst.

MARTTI RYTKÖNEN ( f. 1960)
Vyer Skog, Vyer Stad, Vyer Hav

Jag har gjort vyer med akvariekänsla, de är en förvrängning av verkligheten. Jag tycker om att bryta av det enkla, raka med en rolig dekor. Mönstret är blästrat på handblåsta blå plattor. I vannan gjuts klar kristall över och sen slipas linsen fram.

Kristall uppfattas som så värdigt och dyrt att man inte vågar ta i det. Om man kombinerar kristallen med komik kanske folk vågar röra den. Man tar det enkla, raka och sen bryter man av med till exempel en rolig dekor. Jag gillar leksakskänsla.

PER B. SUNDBERG (f. 1964)
Carolina, Aka, Ina

Jag har arbetat med organiska buligheter. Enkla rytmiseringar som påminner om nånting eller bara tilltalar mig... Bitarna ser kanske amorfa ut, men är mångtydigare än så. Istället är det någonting annat som tar vid, exempelvis färgen. Fritt skapande i framtidslandet.

Mina grundidéer kommer från att jag arbetar i min egen hytta. På ett direkt sätt formar jag, klipper, doppar ... jag försöker komma åt glaset som materia och dess speciella egenheter.