Först utsågs Nordens 15 ledande design- och arkitekturhögskolor. Sedan utsågs 15 censorer på respektive ort. Sedan utsåg de 15 exjobb. I sitt senaste nummer har Forum sammanställt Nordens bästa exjobb.
Sverige må ha fler högklassiga designhögskolor än något annat nordiskt land men kvantitet är inte detsamma som kvalitet, det vet vi alla. Viktigare är tradition. Och självförtroende. Och våra fyra grannländer har mängder av båda.
I Norden finns knappt 30 arkitektur- och designskolor. Forums redaktion har plockat ut de i sitt tycke ledande: fem från Sverige, fyra från Finland, tre från Danmark, två från Norge och en från Island.
Det verkliga huvudnumret, att välja de enskilda examensarbetena, överlät vi åt 15 personer med personlig erfarenhet av den skola de fick i uppdrag att utvärdera. Vissa hade varit där som lärare, andra som examinatorer, men de flesta var gamla studenter som varit i exakt samma situation som dem vars verk de skulle bedöma.
Det är inga genomsnittselever som återvänder till »brottsplatsen«: bland censorerna märks Gert Wingårdh, Sveriges meste Kasper Salin-vinnare; Yrjö Kukkapuro, den finländske möbelformgivaren som gjort så många klassiska glasfibermöbler att få andra formgivare vågat närma sig materialet; Kim Holst Jensen, partner i danska Schmidt, Hammer & Lassen och ansvarig arkitekt bakom Den sorte diamant, Köpenhamns kungliga bibliotek; Jan Olav Jensen, den norske arkitekten vars debutverk vann Aga Khan-priset och som parallellt med egen verksamhet undervisat vid Harvard.
Bland de utvalda exjobben finns ett undervattensmuseum; en superlätt rullstol som kan användas som förarsäte i en bil; och en 950 meter lång »sociodukt« – en bebodd bro som sammanbinder norra och södra Stockholm.


Danmark

Den södra flygeln är mer formell och sluten och rymmer bibliotek, auditorium och utställningar. Den uppglasade norra flygeln är byggd kring en multihall med plats för till exempel ramadanfester och basardagar. Totalt 4000 kvm.

VAR?
Arkitektskolen, Århus

VAD?
Islamskt kulturcenter på Nørrebro i Köpenhamn av Sofie Palm.
»Min målsättning har varit att skapa en arkitektonisk ram för integration«, säger Palm. »Byggnaden ska kunna uppfattas både som kulturhus och ett lokalt förankrat kvartershus och vara plats för både formella som informella möten.«

VARFÖR?
Kim Holst Jensen: »Det är en arkitekts uppgift att ge ett oväntat svar på en uppgift. Det har Sofie Palm gjort. Istället för att samla alla funktionerna i en enkel byggnadskropp har hon delat upp volymen och givit stadsmiljön ett verkligt skulpturalt tillskott. På så vis manifesterar hon sin tanke om raderade gränser och integration. Det är en fantastisk idé som har potential att förvandlas till rent sublim arkitektur.«

VEM?
Kim Holst Jensen examinerades från Arkitektskolen 1991. Han är partner i arkitektkontoret Schmidt, Hammer & Lassen, arkitekterna bakom tillbyggnaden till kungliga biblioteket i Köpenhamn (Den sorte diamant). »Mitt eget examensarbete var ett skeppsmuseum för fregatten Jylland. Nu bygger vi det! Även om det bara ytligt liknar mitt examensarbete.«


Danmark

En enkel konstruktionsprincip repeteras genom hela möbelkollektionen. De tygklädda styckena i plywood och ask i stol, förvaring/pall och bord är vikbara och möjliga att fälla ihop till ett platt och mobilt paket. Bokhyllan och garderoben lutas direkt mot väggen.

VAR?
Danmarks Designskole, Köpenhamn

VAD?

Möbler för moderna nomader av Andreas Fredrikson.
»Tänk om man kunde skapa en möbelkollektion som kan transpor-
teras i en låda via buss, tåg och tunnelbana till ens nya hem. Det var tanken som födde kollektionen«, säger svenske Fredrikson.

VARFÖR?

Hans Gjerding: »Maximal styrka, minimala dimensioner. Fredrikssons lekfulla kollektion har högsta möjliga flexibilitet och mobilitet och skulle utan vidare kunna sättas i produktion redan imorgon.«

VEM?

Hans Gjerding är utbildad arkitekt och arbetar numera som scenograf vid SVT Syd. Han har i flera år agerat censor vid Designskolen. Hans eget examensarbete från 1975 var en tågvagnsinredning. »Min professor var Poul Kjærholm.«


Danmark

Att visa designprocessen har varit lika viktigt som slutresultatet i detta förslag till ny hovedbanegård. Med hjälp av diagram och flödesscheman illustrerar Viggo Haremst de mest kommunikationsintensiva platserna i stationen och dess omgivning (nederst, vänster). Nederst, höger: huvudvåning. Nedan: sektion genom centralstationen.
Bild ovan: entréhallen.

VAR?
Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn

VAD?

Ny centralstation i Köpenhamn av Viggo Haremst.
»Projektet analyserar området i och kring centralstationen i syfte att skapa ett överskådligt program för den nya Hovedbanegården«, säger svenske Haremst. »Ramarna för det nya stationsområdet bestäms av
flödet av människor, varor och fordon. Den nya stationen bör vara ett eko av all denna aktivitet.«

VARFÖR?
Fanny Stenberg: »Även om Haremsts projekt inte visar en genomritad byggnad är man inte i tvivel om att han kan hantera en komplex problemställning och har verktygen att kommunicera sina idéer. Arkitektur idag, särskilt i stadsmiljöer, handlar i stor utsträckning om precis det.«

VEM?
Fanny Stenberg är svensk arkitekt och scenograf baserad i Köpenhamn. Inför den danska kronprinsens bröllop ritade hon en mobil tevestudio i form av en glaspaviljong som inte bara skulle användas för intervjuer utan också kunna upplevas utifrån. Hon examinerades från Kunstakademiets arkitektskole förra året: »I mitt examensarbete undersökte jag möjligheten att förvandla en gammal nazistisk ubåtsbas till en fungerande stadsdel.«


Finland



Tillbyggnaden integrerar administration och utställning genom att hänga kontoren ovanför utställningshallen i en skeppsliknande konstruktion klädd i träribbor (överst). Ribborna repeteras i fasaden. Entréplan rymmer kafé och bibliotek, plan 1 utställning och plan 2 administration. Totalt 2384 kvm.

VAR?
Tekniska högskolan, Tampere

VAD?

Tillbyggnad av Ålands sjöfartsmuseum av Timo Kuronen.
»Min variant av mitt examensarbete deltog i en öppen tävling [se också motstående sida]«, säger Kuronen. »En glasad passage leder från gammalt till nytt, från det existerande museet till den högresta lådan som utgör tillbyggnaden. En våning upp kan du titta ner på museets stora attraktion, plåtskeppet Pommern.«

VARFÖR?

Esa Laaksonen: »Den minimalistiska tillbyggnaden utgör en lättsam kontrast till det existerande museet. Samma avslappnade humör präglar interiören där administrativa ytor och utställningsverksamheten blandas.«

VEM?
Esa Laaksonen är arkitekt och chef för Alvar Aalto akademin där han arrangerar de årliga Aalto symposierna i Jyväskylä. Sedan 13 år sitter han med i urvalskommittén som antar studenter till Finlands tre statliga arkitektskolor, däribland den i Tampere. Han examinerades från Tekniska högskolan i Helsingfors 1983 med ett kulturhus för Helsingfors strandpromenad.«


Finland


Tillbyggnaden ifrågasätter museivärldens fokusering på föremål och betonar möjligheten att berätta med hjälp av rumsliga samband. Från lobbyn (nedan) öppnar sig byggnaden i flera
riktningar. Totalt 3884 kvm.


VAR?
Tekniska högskolan, Helsingfors

VAD?

Tillbyggnad av Ålands sjöfartsmuseum av Samuli Woolston.
»Att betona rummets betydelse och placera besökaren i centrum, det var min målsättning«, säger finsk-engelske Woolston. »Min tillbygg-nad, som ursprungligen deltog i en öppen tävling, är en spegelbild av det existerande museet men till skillnad mot den befintliga volymen är det nya utrymmet helt tomt. Detta är arkitektur som objekt.«

VARFÖR?
Ville Hara: »Det som gör ett bra examensarbete är inte slutresultatet utan vad studenten lärt sig på vägen. Wolstons projektbeskrivning visar tydligt hur grundligt han gått till väga i syfte att precisera essensen av ett museum. Att hans tillbyggnad därtill är rumsligt experimentell gör inte saken sämre.«

VEM?
Ville Hara är finsk arkitekturs nye gunstling. Förra året håvade han hem internationella priser för sitt bubbelformade utkikstorn, ritat
2002 för Helsingfors djurpark. »Tornet var mitt examensarbete.«


Finland

Kollektionen Pause innehåller en fåtölj/säng, ett bord/förvaringsskåp, en matta/tunn madrass.

VAR?
Lahti Design Institute

VAD?

Tre objekt av Timo Leskelä.
»Jag har ritat tre multifunktionella ting för hemmet som riktar sig till sådana som jag: unga och trångbodda. Produkterna är asketiska, nästan grafiskt enkla, men förhoppningsvis rika i karaktär och uttryck.«

VARFÖR?
Timo Salli: »De tre produkterna har ett så sammanhängande formspråk att de skulle kunna tolkas som en och samma produkt i tre olika stadier av utveckling. De är alla arketyper och ändå kan jag inte minnas att jag sett något liknande tidigare.«

VEM?

Timo Salli är industridesignern som strax efter examen från Lahtis
designinstitut 1996 blev affischnamn för då nystartade Snowcrash. »Mina produkter för Snowcrash var en direkt förlängning av mitt examensarbete då jag inredde ett komplett vardagsrum med uteslutande egna produkter.«



Den avskalade fåtöljen Wide har ett kromat stålunderrede som bär en tunn sits tillverkad i Dibond, en sandwichstruktur bestående av polyethylen och aluminium.

VAR?
Konstindustriella högskolan, Helsingfors (UIAH)

VAD?

Fåtölj av Aleksi Penttilä.
»Min målsättning var att rita en lätt fåtölj med pondus«, berättar Penttilä. »Det utvecklades snart till en studie i den klassiska konsten att framställa en stol genom att böja ett sammanhängande stycke material.«

VARFÖR?
Yrjö Kukkapuro: »Detaljarbetet i en sådan här avskalad konstruktion är livsviktigt och även om det hade kunnat utvecklas ytterligare är det tillräckligt skickligt utfört för att berika helheten. En ergonomisk och harmonisk form som refererar till klassikerna utan att bli opersonlig.«

VEM?

Yrjö Kukkapuro är inredningsarkitekten som producerade så många klassiska glasfibermöbler under 60-talet att få andra designer vågat närma sig materialet sedan dess. Han examinerades från UIAH 1958, fick Lunningpriset 1967 och har sedan dess undervisat på UIAH parallellt med den egna designverksamheten. »Mitt examensarbete var ett litet kafé med specialdesignade möbler och armaturer.«


Island



Detta kontors- och bostadshus ligger i en hårdtrafikerad vägkorsning. Den mindre volymen lutar sig mot den större, bort från trafiken, och den större viker sig bakåt mot en park. Totalt 568 kvm.


VAR?

Islands universitet, Reykjavik

VAD?

Kontors- och bostadshus i Reykjavik av Una Finnsdottir.
»Denna in-fill ligger på en oregelbunden tomt i en brant backe och är omgiven av tung trafik«, säger Finnsdottir. »Det var en hopplös tomt, men när jag lät begränsningarna prägla arkitekturen hände något. Byggnaden har tre olika karaktärer, inspirerade av de tre vägarna som möts här.«

VARFÖR?

Pálmar Kristmundsson: »Projektets främsta kvalitet är de tre volymerna, alla starka personligheter, och hur de förhåller sig till varandra och det omgivande gatunätet. Finnsdottir har genomfört projektet med en entusiasm som mer än väl kompenserar den bristande detaljbearbetningen.«

VEM?

Pálmar Kristmundsson är arkitekt som slog igenom internationellt när han med lavasten och böljande betong byggde den isländska ambassaden i Berlin 1999. Han är flitigt anlitad censor vid Islands universitets nystartade arkitektlinje. »Själv studerade jag i Japan och Århus. Mitt examensarbete [1982] var ett konstmuseum i Reykjavik.«
Fotnot: Islands universitets arkitektlinje startade för två år sedan. Una Finnsdottir hör till de först antagna. Utbildningen sträcker sig över tre år varpå studenterna studerar ett sista år utomlands för att få sin examen.


Sverige

Ljudabsorbenter har klätts med ett vågformat metallnät. Ljud- och ljuslanterniner stärker kontakten med stadslivet ovanför och de öppna tunnelnedgångarna raderar gränsen ytterligare.

VAR?
Konstfack, Stockholm

VAD?
Gångtunnel Sundbyberg av Magnus Lindgren.
»Med lika mycket hjälp av mikrofon och minidisk som penna och CAD-
har jag försökt att förstärka upplevelsen av en tunnel«, säger Lindgren.

VARFÖR?
Frida Wanselius: »Det är spännande med ett projekt som vågar vara icke-fysiskt! Lindgren redovisar hur människan påverkas känslomässigt av rum genom akustik och ljus, ett kraftigt förbisett område. Formmässigt rör han sig dessutom säkert i gränslandet mellan konst och arkitektur.«

VEM?
Frida Wanselius är inredningsarkitekt och mest känd för sina insatser på Kanal 5:s Room Service. Det senaste året har hon ansvarat för uppbyggnaden av BSK arkitekters inredningsavdelning. Hon tilldelades Josef Frank-stipendiet 1998 och examinerades året därpå från Konstfack: »Mitt examensarbete var en fyra meter hög skulptur med plats för kontemplation.«



Fåtöljen Kalcium består av fem vikta plastsektioner som träs på två stålrör och fixeras med stoppringar. Fåtöljen kan monteras på egen hand och platt tillstånd är den inte mer 20 mm hög.

VAR?
Beckmans designhögskola, Stockholm

VAD?

Kollektion i plast av Matilda Pontén.
»Jag har valt att fördjupa mig i ett material som få andra bryr sig om«, säger Pontén. »Jag har dragit fördel av plastens många egenskaper och producerat tre olika produkter: en fåtölj, en taklampa och ett dryckes-kärl. Att plast är ett smått föraktat material i Sverige har bara ökat min nyfikenhet.«

VARFÖR?
Peter Hallén: »Hela Ponténs kollektion har en skräddad känsla som är otroligt intressant. Fåtöljen, som är huvudnumret, har hon likt en tillskärare skurit och böjt och utifrån det platta tvådimensionella materialet skapat ett tredimensionellt objekt. Magnifikt.«

VEM?

Peter Hallén, designarkitekt, är mest känd för sin inredning till restaurang Halv grek plus turk i Stockholm. På senare tid är han mest omskriven för att ha designat en vibrerande dildo i hästskoform. Hallén var under flera år huvudlärare på Beckmans formlinje. Han examinerades från KTH 1982: »Mitt examensarbete var ett teoretiskt resonemang om ‘Den bofaste nomaden’. Skolan fick kalla in en filosof som opponent, en Heidegger-expert, eftersom de till-
frågade arkitekterna inte fattade vad det handlade om.«


Sverige

Movetto px4 är en hybrid mellan en manuell och en eldriven rullstol. Utöver de vanliga rullstolsfunktionerna kan den användas som passagerarsäte eller förarsäte i en specialanpassad bil. Movetto är framhjulsdriven, styrning sker med det bakre hjulet. Vikt 80 kilo (ungefär hälften av vad eldrivna rullstolar normalt väger).

VAR?
Högskolan för design och konsthantverk (HDK), Göteborg

VAD?
Rullstol av Pamela Lindgren.
»Jag har velat formge en estetiskt tilltalande rullstol som kan stärka självkänslan och uttrycka en livsstil som kan betyda tillgänglighet och delaktighet i ett samhälle som inte alltid är anpassat.«

VARFÖR?

Detlef Rahe: »Lindgren raderar alla fördomar om handikappdesign. Formen är inte det minsta medlidande utan elegant, lätt, till och med sexig. En suverän produkt som kombinerar det bästa inom produkt-, möbel- och industridesign. Detta kan inte göras bättre.«

VEM?

Detlef Rahe är tysk designer tillika professor i design vid Hochschule für Künste i Bremen. Sedan examen 1989 har han mottagit bland annat sju Red Dot-utmärkelser. Han studerande industridesign vid HDK 1988–1989: »Som examensprojekt organiserade och inredde jag en monteringsavdelning på en Volvofabrik.«


Sverige

Tillbyggnaden till Göteborgs stadsbibliotek kontrasterar mot den existerande volymen, både i uttryck och funktion. Projektets grundidé bygger på att renodla det befintliga biblioteket som »bokdel« och låta tillbyggnaden ta hand om de livligare aktiviteterna.



VAR?
Chalmers tekniska högskola, Göteborg

VAD?

Tillbyggnad av Göteborgs stadsbibliotek av Karolina Börjesson och Lisa Morin. »Två saker var viktiga: att formulera ett detaljerat program för en tillbyggnad och sedan gestalta denna byggnad«, säger Börjesson och Morin. »Både exteriört och interiört har målet varit att åstadkomma en kontrast till det befintliga biblioteket.«

VARFÖR?
Gert Wingårdh: »Ett välgjort projekt som rymmer alla moment: analys, skisser och framförallt ett väl genomritat hus. Det är mycket tydligt tänkt och redovisat från makro- till mikronivån.«
VEM?
Gert Wingårdh är Sveriges meste Kasper Salin-vinnare (1988,1993 och 2001). Flera projekt i utlandet dominerar nu ritbordet, bland annat ett besökscentrum i Mecklenburg, en privatvilla i Illinois och Sveriges ambassad i Washington. Han examinerades från Chalmers 1975: »Mitt examensarbete var en tillbyggnad till Naturhistoriska museet i Göteborg.«



Sverige

Stadens samtliga trafikslag finns representerade på och i »Sociodukten« för att effektivt sammanbinda norra och södra Stockholm. Längs brons båda sidor sträcker sig rader av lägenheter. Under bron skapas ett gigantiskt rum för idrott, fritidsaktiviteter och båtsport. »Sociodukten« är konstruerad i stål och betong, den är 950 meter lång och omfattar 650 000 kvm.

VAR?
Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Stockholm

VAD?

En multifunktionell bro av Joar Sörman.
»Målet har varit att visa hur en ‘sociodukt’ kan knyta samman norra och södra Stockholm och tillsammans med andra åtgärder skapa en effektivare och mindre segregerad region«, säger Sörman.

VARFÖR?

Staffan Berglund: »Projektet visar på möjligheten att med ett enda byggnadsverk förbättra huvudstadsregionens infrastruktur samt skapa attraktiva bostäder och en arena för sport och evenemang. Sörmans skulpturala förslag ger påtagliga kvaliteter till Stockholmarna.«

VEM?

Staffan Berglund är arkitekt. Bara några år efter sin examination från KTH 1961 ritade han sitt mästerverk, Simon Spies sommarresidens i Stockholms skärgård. Villans avancerade skalkonstruktion i plast och extremt poppiga interiör innebar att Berglund hade svårt att bli tagen på allvar i Sverige. Men i USA har det gått bättre, där har han bland annat ritat en tillbyggnad till Bank of Californias huvudkontor i San Fransisco. »Mitt examensarbete var ett teoretiskt resonemang om vikten av att som västerländsk arkitekt förstå japansk kultur innan man satte penna till papper.«



Norge



Museet sträcker sig över halvön Kampa i Prag. Den stora volymen är genomkorsad av gator (ovan, vänster. Det underjordiska utställningsrummet nås via ramper. Ett filter omringar utställningsvolymen (överst, höger). Filtret skapar rum (ovan mitten) med plats för diskussioner, undervisning och administration.

VAR?
Arkitekthøgskolen, Oslo

VAD?

Museum för samtidskonst i Prag av Kristine Wessel.
»Den rastlösa samtidskonsten kan inte alltid rutas in med konventionella arkitektoniska metoder«, konstaterar Wessel. »Den kräver en ny typ av museum. Jag har försökt att åstadkomma en inkännande miljö, ett filter snarare än en container.«

VARFÖR?

Jan Olav Jensen: »Ett nästan komplett arbete. Wessel har lyckats
integrera arkitektoniska, urbana, organisatoriska och rent av filosofiska problemställningar i sitt slut-
giltiga förslag. Mest fascinerad är
jag av hur ordet ‘porös’ fått sin fysiska gestaltning i byggnadens relation till sin omgivning.«

VEM?
Jan Olav Jensen är arkitekt. Han vann en tävling om ett sjukhus för spetälska i Indien redan som student, projektet uppfördes och har sedan dess tilldelats bland annat Aga Kahns arkitekturpris och Erskine-priset. Parallellt med egen verksamhet har han undervisat på Harvard. »Som examensarbete från Arkitekthøgskolen 1985 ritade jag en överdäckning av domkyrkoruinen i Hamar.«



Norge

Grethe Løland vill förvandla 1500 cisterner till ett sammanhängande undervattensrum. Dessa mobila »Havsparker« ska göra det möjligt för allmänheten att bekanta sig med marin fauna.

VAR?
Kunsthøgskolen, Oslo

VAD?

Havspark av Grethe Løland.
»De närmaste åren ska över 1500 olje-, gas- och syrecisterner avlägsnas från den Norska havsbotten«, säger Løland. »Istället för att förstöra dem är min idé att koppla ihop dem till mobila undervattensrum. Norge har fler naturtillgångar än bara olja och gas, vi har också en fantastisk marin fauna som vi sällan ser.«

VARFÖR?

Petter Abrahamsen: »Även om det är en vild idé presenterar Løland sin lösning på ett trovärdigt och mycket professionellt sätt. Hon excellerar både i den teoretiska och praktiska behandlingen av förslaget.«

VEM?

Petter Abrahamsen är en av de flitigast anlitade restauranginredarna i Norge. Parallellt med sin egna verksamhet i företaget Riss är han en ofta återkommande censor på Kunstøgskolen. Han examinerades 1980: »Som examensprojekt inredde jag en boendedel på ett lastskepp.«

 

FORUM
Strandvägen 19, 114 56 Stockholm,
tel: +46 (0)8 555 400 65, fax: +46 (0)8 555 400 74,
e-mail: forum@provisa.se