Viktigpettrar äga ej tillträde. Arlandas nya VIP-lounge har i Jonas Bohlins händer blivit en mycket upplyftande historia.
Text: Mark Isitt. Bild: Mikael Fjellström.

Två av tre VIP-rum, separerade med skjutdörrar – lokalerna är genomgående inredda med Jonas Bohlins egna produkter. Pentry. Fil bestående av två lounger. VIP-rum.

 

Trapphus och hissrum
i den trädkantade korridorens ände. Toaletternas förrum med för Bohlin typiska mässingsdetaljer. Kungarummet med möbler, mattor och armaturer av Bohlin. Nedsågade och ihopmonterade
körsbärsträd smyckade med tygblommor av konstnären Steven Bachelder.

När vip-loungen i den danskritade glasterminalen Pir F på Arlanda skulle inredas efterlystes ett helsvenskt uttryck. Därför kontaktades Jonas Bohlin. Resultatet är ett öppet förhållande till sinnebilden av svensk design. Allmogen, de blonda naturmaterialen, funktionalismen och till och med Carl Larssons Sundborn skymtar förbi. Även om helheten är osvikligt samtida.
Men när jag frågar Bohlin vad som är unikt svenskt värjer han sig. I stället menar han »att svenskhet är summan av de som lever i Sverige.« Om hans inredningar uppfattas som svenska är det för »att han är en medborgare i Sverige.« Han har, som ansvarig arkitekt för loungen, inte utgått från några generella fakta om Sverige och svenskarna. Om han lyckats svara på några frågor om svenskhet är det en förlängning av hans inre sökande, förklarar han. Balansen av motsättningar har varit viktig. Blanka ytor står mot matta, hårda material möter mjuka, raka linjer paras med organiska. »Det här är som jag,« hävdar han, »en blandning
av förnuft och oförnuft, lek och allvar.«
Någon har sagt att Bohlin bara postmodernt samlar symboler. Att planlösningen till loungen är gjord som en svensk flagga, med två avlånga korridorliknande rum som korsar varandra med slutna delar runtom, kan tyckas tala för det. Men snarare än att vara tigande symboler uppmuntrar det mesta till en minnesprocess. Strama moderna rum har enligt Bohlin tillförts »kärlek, samhörighet och eftertanke«. Besökaren ska, åtminstone några ögonblick, lägga sina världsliga titlar åt sidan. »Även prominenta gäster, som kan tyckas märkvärdiga, har varit småkillar med kortbyxor,« påpekar han.

Huvudentré. Den mobila receptionsdisken döljs bakom skjutdörrar i vitoljad ask. I det i
sammanhanget överraskande romantiska sadeltaket varvas Bohlins egen armatur med infälld belysning och ventilation. Taket ger, i kombination med de blonda naturmaterialen, en stark känsla av Sverige.


 

Naturen används flitigt för att beröra. Steget till de högteknologiska flygplanen utanför känns brant men avväpnande. I det första rummet (när gästerna kommer till Sverige) står en rad uppstoppade svenska småfåglar – ursprunget till drömmen om att flyga. Och i loungens långsmala huvudrum har Bohlin låtit konstnären Steven Bachelder installera nedsågade och ihopmonterade körbärsträd med tygblommor. »Träd är universella. Även om körsbär inte är det man minns, är det lätt att associera till sin barndoms äppelträd.«
Samtidigt som det är lätt att känna igen sig och minnas rymmer loungen något drömlikt som vänder upp och ner på alla begrepp. Det är som om vitt skilda scener lagts ovanpå varandra. Det är ett uttryck som jag sällan sett utföras med sådan skärpa hos Bohlin. Körsbärsträden får mig att tänka på en film av Kurosawa, medan resten av det korridorliknande huvudrummet för mig tillbaka till en svensk lada; jag kan känna sommarvärmen sippra in mellan springorna tack vare takets resliga mittnock och att väggarnas vitoljade askbrädor har olika dimensioner. Det märkliga är att associationerna aldrig ställer sig i vägen för upplevelsen av rummet, utan fungerar som extra rum i rummet, ett slags dolda dimensioner.

Att jämföra loungens huvudrum med byggnaden, Pir F, är intressant. Bohlins rum saknar vanliga fönster men ställer ändå de flesta uppfattningar om yttre och inre rum, land och tillhörighet, på ända. Den uppglasade och transparenta Pir F däremot, ger ett teknokratiskt och administrativt intryck som markerar gränsen mellan ute och inne, mellan Schengenfolk och andra.
»Avstånden mellan föremålen är lika viktiga som föremålen själva,« säger Bohlin och sveper med handen i tomrummet mellan två möbler. Det gäller också den större skalan. Flygplanen som snart ska stå parkerade utanför fönstren kommer sannolikt att intensifiera distansen men också närheten till hightech.

Bohlin i den trädkantade korridoren; uppstoppade fåglar välkomnar resande från utlandet.

Inne i loungens mindre rum, dit sällskapen kan dra sig tillbaka, flödar dagsljuset in. Men gesterna är mindre, mer återhållsamt dramatiska än i huvudrummet. I stället för hyvlad ölandsten täcks golven av oljad ekparkett. Väggarna är vitmålade. Naturinslagen är förflyttade till detaljerna: fastsydda fjädrar på draperier och lampskärmar, porslins-
knoppar som påminner om kottar.
Jag får se kungafamiljens rum. Några stolar runt ett bord, en schäslong, ett skåp, ett matbord, några lampor. Stämningen är ett svalt vardagsrums eller ett fridfullt hotellrums där det officiella anletet kan tona ut.
Där överraskar Bohlin mig med att det här förmodligen är hans sista inredning på ett bra tag. »Det är alltför slitsamt att hålla igång och svårt
att känna att man utvecklas. Jag ska satsa på mina möbler de närmsta åren.«

 

1. Reception
2. Lounge3. VIP
4. Royal VIP
5. Konferensrum
6. Pentry
7. Kontor

 

 

Tomas Lauri
är en stockholmsbaserad frilansjournalist
som regelbundet medverkar i Forum.
tomas.lauri@telia.com

 

 

Arlanda 2002, VIP-service
Adress: Stockholm-Arlanda flygplats, Pir F.
Inredningsarkitekt: Jonas Bohlin arkitektkontor genom Jonas Bohlin med Hans Sjöstrand och Solveig Giambanco.
Medverkande projekterande arkitekt: Koncept genom Ann Marie Ekroth,
Ulf Maxe, Bo Jonsson, Fredrik Öberg, Nils Nilsson, Paola Padoan och Sanna Björklund.
Konstnärlig utsmyckning: Steven Bachelder, Stockholms konstkansli.
Yta: cirka 925 kvm.
Färdigställt: maj 2002.


Läs mer om Jonas Bohlin

FORUM  

Läs mer i det senaste numret av FORUM

FORUM

FORUM
S:t Eriksgatan 48 B, SE-112 34 Stockholm
Tel: +46 8 654 01 01, Fax: +46 8 650 75 55.
E-post: forum@avisator.com