Tolv storverk visades på Stockholm Furniture Fair. Ett av dem tilldelas härmed Forums diplom för bästa inredningsobjekt.

Text: Tom Hedqvist, Annica Kvint, Tomas Lauri. Bild: Bengt O. Pettersson. Illustration: Jan-Erik Ellfolk.

1. Y, Björn Dahlström, CBI
En fåtölj som jag gärna skulle se med ett utvecklat underrede vid Arlandas nya pir F istället för den väntmöbeltristess som nu finns där. Y är, i god Dahlströmsk tradition, en visuellt kraftfull historia som gör sig bäst i
miljöer där den får ta för sig. Men så är också den här grenklykan tänkt främst för offentliga miljöer. AK
H: 81 cm, B: 56 cm, Dj: 78 cm

2. X-tables, James Irvine, Swedese
X-tables är två flexibla brickbord i björk på tre (X3) eller fyra (X4) kryssade ben som för tanken till klassiska jaktpallar. Den svart- och vitlaminerade brickan kommer antingen rund eller kvadratisk med uttalad sarg i björk.
En skandinavisk form, om man så vill, men mer ett brittiskt tonläge parat med milanesiskt raffinemang. TH
H: 65 cm, Ø: 55 cm (X3) alt. 55 x 55 cm (X4)

3. Saturn, Gunilla Allard, Lammhult
På ett nästintill osynligt stålunderrede svävar en raffinerat tilltryckt oval av ett nytt kompaktlaminerat returmaterial. Den naturligt svärtade snittytan utgör saturnusringen och i omloppsbanan finns plats för fler än man först anar. Men möbelplanetens två storlekar lånar sig även med fördel till ren avställningsyta av elegantare sort. Typiskt Allard. TH
H: 72 cm, B: 90 alt. 110 cm, L: 190 alt. 240 cm

4. Beamon, Peter Andersson, Matti Klenell, Miljöexpo
Jag blir barnsligt glad när jag ser stolen och plötsligt slår det mig varför: med sina »ögon« och leende »mun« är den släkt med Acnes barnboks-figurer, kända från SAS-sammanhang. Beamon (döpt efter höjdhopparen) är ett utmärkt exempel på hur konstruktionen kan användas för att ge karaktär. En basstol att räkna med. AK
H: 76 cm, B: 50 cm, Dj: 50 cm

5. SKEPPARPALLEN, Mats Theselius, Källemo
Mats Theselius refererar sällan till den uppburna historien, snarare folk-liga stickspår. Hans möbler är närmast individer, märkta av ett öde. Med Skepparpallens fylliga former, prydda med en guldkrans, markerar han värdet av det enklaste och mest praktiska, det som alltför ofta glöms bort. TL
H: 60 cm, Ø: 30 cm

6. Hug, Anna von Schewen, Gärsnäs
En Thonet för 2000-talet. Von Schewens massivböjda stol är precis så flexibel som samtiden kräver. Speciellt i varianten med öppna sidor får man det bästa av två världar: man är bekvämt omfamnad men ändå öppen mot omvärlden. I den versionen är stolen också stapelbar. Gärsnäs utvärderar just nu en modell med träben. AK
H: 74 cm, B: 56 cm, Dj: 51 cm

7. SETTLER, Thomas Sandell, Allinwood.
Settler är en lyckad korsning av Thonet och Malmstensklassikern Åland. Ryggplattans generösa böj vilar med grafisk skärpa på sina sex pinnar. Sitsen har bekväm urskålning och benens avslut med karaktäristiskt
wienska klacksparkar höjer temperaturen åtskilliga grader. TH
H: 84 cm, B: 45 cm, Dj: 42 cm

8. AKUSTIKPLATTA, Barbro Lomakka, Lomakka
Rips- och ryamattor samt akustikplattor – Barbro Lomakkas filtade produkter är friska uppstickare på en alltmer designsjuk mattmarknad. Den traditionella slarvtjällstekniken ger en tredimensionell effekt som känns modern. Akustikplattan med industrifiltade gotländska ullöglor kommer i tre färger: vit, ljusgrå och mörkgrå. MI
60x 60 cm

9. RIO, Alexander Schoulgin, Joel Degermark, Frida Wanselius
Det monolitiska konferensbordets underrede likar en klippt skolövning i papper som man vrider och vänder på tills bästa lösningen infinner sig. Ett enda vitlackat järnband bär upp den väldiga glasskivan. Kommer snart även i mindre format. Rio väntar på regelrätt produktion. TH
H: 73 cm, B: 100 cm, L: 340 cm

10. MOSES, Johan Celsing, Gärsnäs
Moses är ingen stol som smickrar betraktaren. Den är inriktad på essensen, avskalad till vad som kan tyckas vara icke-design: smala ben, slät sits, tunt ryggstöd – okomplicerat och redigt men ändå elegant. Det är en design som måste användas för att upplevas till fullo och som tack vare sin trendokänslighet växer med tiden. TL
H: 78 cm, B: 47 cm, Dj: 51 cm

11. ANNA, Anna Kraitz, Belysningsbolaget
Den här golvlampan är en lätt monumental skapelse. De cirkelrunda skärmarna i plisserad bomull lever ett lika symbiotiskt liv som stativets vitlackade armar som möts i läderlindad samvaro efter ett par elegant organiska svängar. En intressant ny-Franksk armatur som Svenskt Tenn borde hugga på genast. TH
H: 145 cm

+1. BRASILIA, Eero Koivisto, Ola Rune, Swedese
Brasilias stora kvalitet är dess skulpturala form, dess väl sammanhållna volym och dess spel mellan öppet och slutet. Vinklarna är skickligt utnyttjade för att ge bordet en flytande karaktär. Inga formmässiga excesser, inga materialbyten – med ett minimalt antal grepp har upphovsmännen givit bordet en väldig uttryckskraft. BD
H: 28 cm, 100 x 100 cm alt. 120 x 120 cm


Möbelmästare 2002
Inredningsarkitekterna Eero Koivisto och Ola Rune tilldelas +1, Forums diplom för bästa inredningsobjekt 2002. De vinner för sitt soffbord Brasilia. Enväldig domare har varit Björn Dahlström: »Koivisto och Rune har skapat en uttrycksfull form med enkla medel.«
Text: Tomas Lauri, Mark Isitt. Bild: Bengt O. Pettersson.

Motiveringen
Bästa inredningsobjekt under Stockholm Furniture Fair 2002 var soffbordet Brasilia. +1-diplomet 2002 tilldelas dess upphovsmän, inrednings-arkitekterna Eero Koivisto och Ola Rune. Brasilias stora kvalitet är dess
skulpturala form, dess väl sammanhållna volym och dess spel mellan öppet och slutet. Det är en enkel form, lika självklar som en linjeteckning, där vinklarna är skickligt utnyttjade för att ge bordet en antydan till flytande karaktär. Inga formmässiga excesser, inga materialbyten – med ett minimalt antal grepp har Koivisto och Rune givit bordet en väldig uttryckskraft.«
Björn Dahlström, designer

Objektet
Ännu en gång har det tydliggjorts hur hårfin skillnaden är mellan medioker och mästerverk i modern design; den avskalade estetiken gör hållpunk-terna få och precisionen avgörande. Ju mer renodlad och konsekvent i
genomförandet, desto viktigare att allt sitter på exakt rätt plats. Det gör
det på Ola Runes och Eero Koivistos bord Brasilia. Det har så pregnanta linjer och materialet är så kongenialt valt att det bara är att gratulera. Mycket bättre än så här blir sällan möbler.
I en teveserie framförde en fors-kare tesen om att skönhet bygger på symmetri och upprepning av ett visst matematiskt förhållande. Det låter som den perfekta bekräftelsen på att det verkligen finns ett gyllene snitt som går att mekaniskt lära ut. Det låter också som en alltför kantig sanning, för det säger inget om det som gör en design unik: språnget, brottet – vad ska man kalla det? – det som ställer allt på ända.
Jag kan inte förklara känslan Brasilia ingjuter utan att peka på en
sådan »avvikelsens effekt«. Det är något med den låga höjden och den djärva vinkeln till det undre hyllplanet som får bordet att närmast sväva. Om något känns det som effektiv poesi. Med små medel öppnar det för frågor om existensen. Ett bords existens. Vad är skönhet? Är ett bord bara ett bord? Är det så här tidlös design ser ut?
Tomas Lauri
skriver regelbundet om arkitektur i Forum och Dagens Nyheter.
tomas.lauri@telia.com

Vinnarna
Skissar gör vi hela tiden,« konstaterar Eero Koivisto och Ola Rune, årets vinnare av Forums +1-diplom. »Brasilia ritade vi på bara några timmar. Vi
jobbar så, vi leker med olika former, skissar jättemycket och jättefort
och så sätter vi upp det på väggen och klurar ett tag.«
Det var på väggen Mårten Claesson fick syn på bordet. Claesson, den tredje i designtrion och Art Director på Swedese, paxade det direkt. »Mårten råkade vara bortrest den dag vi ritade det, annars hade han varit med och skissat.«
Precis som namnet signalerar kom inspirationen från Oscar Niemeyers regeringsbyggnader i Brasilia. »Arkitekturmuseet körde en retrospektiv med Niemeyers grejer vid tidpunkten, det var väl ett och ett halvt år sedan, och Mårten hade just kommit hem från Brasilien med en massa böcker. Att det blev just ett soffbord var mest en slump. En lycklig sådan. Tillsammans med den stapelbara stolen är soffbordet med hyllan undertill en produkt som alla vill ha men få lyckas förnya.« »När folk först ser det här bordet blir de konfunderade, många undrar vad det är,« fortsätter Koivisto och Rune och gör en jämförelse med Björn Dahlströms möbler: »Med Brasilia har vi förnyat soffbordets typologi på samma sätt som
Dahlström lyckats förnya stolens. Att bli belönad av honom är därför särskilt hedrande.«
Mark Isitt
är Forums redaktör.

mark.isitt@provisa.se

Priset
Tanken på att dela ut ett diplom till bästa inredningsobjekt har funnits hos
oss länge. I år är det premiär, +1-diplomet ämnar Forum dela ut årligen. Vi hyser en blygsam förhoppning om att det kommer att bli rejält prestigefullt. För utmärkelsen behövs.
På åttiotalet var det kutym att Forum delade ut pris, både till bästa möbel och bästa inredning. För två år sedan dammade vi av inredningspriset – numera Sveriges mest prestigefulla – och nu uppmärksammar vi också det enskilda inredningsobjektet. Vi vet att inredningsarkitekterna välkomnar initiativet: ett pris som utdelas av fackmän och som ser till hela spektrumet av inredningskomponenter istället för bara en enstaka möbel-typ har efterfrågats länge.
Reglerna vi satt upp för priset är enkla. Ur det utbud som visas under Stockholm Furniture Fair – i mässhallarna i Älvsjö, på designskolorna och i showroomen på stan – väljer Forum årets nyhet. Möjliga pristagare är därmed alla utställda bruksobjekt – möbler, armaturer, textilier, beslag – stort som smått. Istället för en månghövdad jury bad vi i år en ensam designer att ta ansvar för urvalet. Enväldig domare blev Björn Dahlström, en av Sveriges mest kreativa formgivare. Ett varmt tack till honom för hans
grundliga arbete. Domare nästa år blir årets vinnare, Eero Koivisto och
Ola Rune. På så vis tilldelas inte priset en och samma designer två år i rad.
MI