Under 1600- och 1700-talet och fram till tidigt 1800-tal var produktionen av utemöbler, urnor och liknande ting mycket begränsad. Det som göts hamnade på slott och offentliga byggnader. Runt 1860-talet började kundkretsen vidgas tack vare en positiv industriell och ekonomisk utveckling. Nya köpare var exempelvis hotellen som behövde möbler till uteserveringar och punschträdgårdar, prästgårdar, herrgårdar, stadsparker och järnvägsstationer. Den soffmodell i vårt tillverkningsprogram som heter Byarum- soffan kallades under denna tid för stationssoffa eftersom en sådan stod vid var och varannan järnvägsstation. Nu breddades också utbudet. Nästan alla Sveriges gjuterier vid den här tiden tillverkade möbler och urnor och alla gjuterier hade i stort sett samma sortiment. Det fanns så kallade allmänna modeller som vanligen var starkt influerade av empir, nyrenässans, nyrokoko och jugend. Ofta importerades utländska modeller och kopierades av de svenska bruken.
Perioden nådde sin kulmen kring sekelskiftet 18-1900 och vid 1930-talets slut hade de flesta gjuterier upphört med sin tillverkning av utemöbler, urnor o dyl. Den rena järngjutningen har minskat i betydelse under 1900-talet, men svenska gjuterier har inte spelat ut sin roll utan söker nya vägar – i första hand som underleverantörer till verkstadsindustrin.

 
Näfvekvarn och Klafreström
 
Under några korta år runt 1920 nådde Näfvekvarns Bruk världsrykte för sina välgjorda och nyskapande gjutgodsprodukter. Man anlitade ledande skulptörer och formgivare som Ivar Johnsson, Eric Grate och Henrik Krogh.
Av de många bruk som levde gott under epoken kring förra sekelskiftet är Klafreström det enda som har försökt att återuppta produktionen av den tidens gjutgods. Mot slutet av 1960-talet gjorde gjuteriet ett uppmärksammat försök att väcka till liv en rad gamla modeller av bland annat soffor, urnor och gatlyktor. Men brukets ekonomi var dålig och i början av sjuttiotalet tvingades företaget i konkurs.
HomeFöretaget Produkter Nyheter Utställningar Press avdelning Historik Kontakt