3 oktober 2009 – 6 januari 2010
Med fantastiska mattor och vävnader från golv till tak visas väveriet Märta Måås-Fjetterströms produktion på Liljevalchs konsthall. Besökaren möter ett generöst urval av 150 unika verk, från 1919 till 2009, skapade av textilkonstens mest välkända namn och på senare år också av den svenska samtidskonstens yngre generation liksom formgivare och arkitekter.  
Kort sagt, Märta flyger igen!

Märta Måås-Fjetterström vid sitt
arbetsbord i ateljén. 1920-tal.

Liljevalchs stora utställning Märta flyger igen! är en resa från dåtid till nutid med det 90-årsjubilerande MMF – den skånska vävateljén som på samma gång är ett svenskt kulturarv, en internationell angelägenhet och en verksamhet som ständigt förnyar sig. Utställningen bjuder in publiken till det lyckliga mötet mellan starka konstnärliga visioner och ett hantverkskunnande av högsta klass.


Märta Måås-Fjetterström bland väverskor i vävsalen 1923.

Självklart visas Märta Måås-Fjetterströms egen konstnärliga utveckling med kompositioner från 1901 till 1941, varav några i tidstypiska interiörer med möbler skapade av vännen och kollegan Carl Malmsten. Men här presenteras också Märtas efterföljare – Barbro Nilsson, Marianne Richter, Kaisa Melanton och andra vars konstnärskap bidragit till en förhöjd färgrikedom och spännande utveckling av väveriets formspråk.

Flera av Sveriges mest kända samtidskonstnärer har en framskjuten plats i utställningen. Karin Mamma Andersson, Ernst Billgren, Marie-Louise Ekman, Charlotte Gyllenhammar, Maria Miesenberger och Jockum Nordström är några av dem som har skapat textila verk för MMF.


Märta Måås-Fjetterström. Bruna Heden, 1931.
rölakan 200x250 cm
I konsthallen premiärvisas också fyra "remixer" – nya versioner – av en av Märtas klassiska mattor, nämligen Bruna Heden från 1931. De nya varianterna är signerade designgruppen Front, arkitekterna Claesson Koivisto Rune, formgivarna Mats Theselius samt Jonas Bohlin.

Designgruppen Front

Arkitekterna Claesson Koivisto Rune

Formgivare Mats Theselius

Formgivare Jonas Bohlin


Här presenteras dessutom MMF:s   " Årets textila konstverk 2009 "–   Kustlandskap av HM Drottning Margrethe av Danmark.

På vägen genom utställningens rum möter publiken några teman från Märta Måås-Fjetterströms liv och arbete – internationella impulser och kontakter och inte minst inspirationen från naturen. Här är det också möjligt att upptäcka hur flera av MMF:s förnyare tar avstamp inom samma områden.

Till utställningen har ett antal av väveriets stora beställningsarbeten för institutioner och företag lånats in, bl a från Regeringskansliet, Konserthuset i Stockholm, Nationalmuseum och Svenska kyrkan. Många av de verk som Liljevalchs presenterar för sin publik finns också ute i världen bl a på Albert & Victoria Museum i London, Louvren i Paris, Metropolitan Museum i New York och Världsbiblioteket i Alexandria.

Bland utställningens alla verk och konstnärer är hantverket – garnfärgningen och arbetet vid vävstolen – allestädes närvarande. Den stora vävstolens rytmiska dunkande hörs i konsthallens salar och publiken kan se hur en matta vävs fram på plats under utställningens gång.

En av skulptursalens väggar har blivit en "garnvägg", täckt med färgprakten från tusentals ullgarnshärvor från MMF:s eget färgeri.

Och mitt i utställningen svävar självklart en flygande matta i finaste rölakan. 


Utställningens kommissarier: Angelica Persson, VD, MMF och Mårten Castenfors, chef, Liljevalchs konsthall.                                                                                               

Utställningskatalog: Till utställningen hör en bok på svenska och engelska med ett omfattande bildmaterial samt förord av konsthallschef Mårten Castenfors och texter av Anette Granlund, Bo Nilsson, Mailis Stensman och Angelica Persson, VD för MMF.

Boken som har formgivits av Ehrling Braghfors säljs i Liljevalchs butik och kostar 300 kronor.

Visningar två gånger per dag: Utställningen presenteras varje dag fr o m 6 oktober (tisdag-söndag) av Liljevalchs konstvärd kl 12.15 och 14.30. Ingen förbokning.

Korta filmer om Märta Måås-Fjetterström och Barbro Nilsson. Visas kontinuerligt i skulpturhallen.

Se hur en matta vävs upp: I den stora salen längst bort i konsthallen kan publiken se hur det går till när en matta vävs. En av MMF:s skickliga väverskor arbetar varje dag vid den stora vävstolen. Mattan som vävs upp är det vinnande bidraget i tävlingen "Min Märtamatta". Se nedan.  

Det vinnande bidraget i tävlingen "Min Märtamatta" vävs upp : Tävlingen utlystes av Liljevalchs och MMF för ett år sedan och inbjudan gick ut till andraklassare i Stockholmsområdet. Vinnaren heter Zakaria Ali Liban och har hunnit bli tredjeklassare i 3c i Husbygårdsskolan. Grattis Zakaria!


MMFMer om konstnären Märta Måås-Fjetterström och ateljén i Båstad

Märta Måås-Fjetterström (1873-1941) var prästdotter från Vadstena. Hon utbildade sig på Högre konstindustriella skolan i Stockholm - dagens Konstfack - och hade sedan anställningar på Kulturen i Lund, Malmöhus läns hemslöjdsförening och Vävskolan i Vittsjö.

1919 kunde Märta starta sin egen ateljé i Båstad med hjälp av ortens store man Ludvig Nobel som gjorde en omfattande beställning av mattor och draperier till sin byggnad Skånegården. Märta - som inte vävde själv utan var konstnären som skapade förlagorna - anställde väverskor från trakten som vävde hennes stiliserade kompositioner. För Märta var den svenska floran och faunan den stora inspirationskällan men det var formerna och balansen mellan linjerna, mer än färgerna, som intresserade henne.

Märta Måås-Fjetterström var på många sätt en mycket modern kvinna. I vävateljén i Båstad kombinerade hon framgångsrikt rollerna som visionär konstnär, driven affärskvinna och skicklig chef. Hon intresserade sig tidigt för orientens stiliserade mönster och för allmogens färger och former. Hon gjorde många resor till världsmetropoler som Paris, London, Amsterdam, Chicago och New York för att få nya intryck. I Stockholm hade också alltid vännen och kollegan, möbelskaparen Carl Malmsten, en ateljé reserverad för Märta.

Märta Måås-Fjetterström fick sitt stora publika genombrott med en stor utställning på Liljevalchs 1934 som sedan följdes av utställningar på British Museum 1936 och Metropolitan Museum of Art 1939.

Vid Märtas död 1941 säkrades ateljéns verksamhet, genom insatser av bl a Carl Malmsten, Nationalmuseums chef Erik Wettergren och kung Gustav V. Konstnären Barbro Nilsson utsågs till konstnärlig ledare med uppdrag att förvalta arvet efter Märta Måås-Fjetterström. Flera andra konstnärer har tillsammans med väverskorna bidragit till MMF:s formspråk genom åren - en vilja och lust till förnyelse som kanske är mer påtaglig idag än någonsin.

För mer information eller frågor vänligen kontakta Annika Hansson Wretman, kommunikationsansvarig, Liljevalchs konsthall,
e-post: annika.hansson.wretman@liljevalchs.stockholm.se